Morgonstund har guld i mund?

Jag har liksom gjort en grej av det här. Att gå upp på morgonen, ta på sig något mysigt, tända en massa väldoftande ljus, koka kaffe och njuta i lugn och ro en stund innan dagen drar igång. Har aldrig varit en morgonmänniska, men börjar finna det ganska trevligt med mina små stunder innan dagens bravader.

Då ska självklart några jävla parkarbetare kupera träden på innegården. På morgonen. Med motorsåg. Med en JÄVLIGT HÖGLJUDD JÄVLA MOTORSÅG!

Det är inte det att jag säger att ni inte ska sköta ert jobb, absolut inte. Jag har full förståelse för att någon halvrund gubbe på något kontor delegerat ut att ni ska väcka mig, inklusive alla mina grannar, just vid denna tidpunkt. Och det är klart att ni bara gör ert jobb.

Jag säger bara: om mord inte var straffbart..

Det är allt jag säger!

<3

I don't love the most beautiful girl in the world - I love the girl that makes my world the most beautiful..



Det är de små sakerna..

De små sakerna. Vardagsgrejerna. Det är de som gör "det". Att ta en runda inom affärn på vägen hem, unna sig något litet, komma hem till en egentligen rätt så fantastiskt mysig lägenhet, röja undan, ta tag i disken, ge sig ut på en långrunda med hunden, ta en varm dusch, tända vanilj-ljus som sprider en behaglig doft i sovrummet, läsa en bok, ställa klockan tidigt för att hinna träna och ta en rejäl morgonrunda innan jobb, somna, drömma om sin kärlek. Det är de små sakerna som gör det <3 





...

Hade jag haft en gitarr nu så hade melodierna fullkomligt flödat ur mina fingertoppar, de skulle ha utfört årets exercis över greppbrädan, min själ skulle kännas lite mindre tillknäppt. Jag kan helt enkelt inte tänka utan ett instrument. Eller tänka, det kan jag. Ge mig en ekvation, ett världsproblem, ett logiskt dilemma: jag löser det! Men när det kommer till det här med att känna.. Jag känner mycket väl. Både lycka och smärta. Lyckan över att ha en helt fantatisk kvinna, som utav någon outgrundlig anlednig älskar just mig, alldeles villkorslöst. Smärtan över livets mindre åtråvärda detaljer som vi besparar detta blogginlägg. Men att kombinera dessa tu. Att tänka med känsla, att känna med mina tankar. Det blir bara ett enda stort jävla virrvarr av motstridiga komponenter i hjärnan, filer som varken kan sorteras eller arkiveras i systemet, primära och sekundära känsloyttringar utan något som helst samband. Och mitt i detta trassliga garn-nystan av tvetydiga impulser känner jag begäret att hitta någon sorts trygghet i vad jag vill. Vad jag behöver. Vad fan behöver jag?

Kan någon ro det här jävla tåget i hamn och sätta en gitarr i näven på mig? Här behövs djupgående egenterapi enligt konstens alla regler!

Ikväll ska jycken få ett bad.. Sen ska vi krypa ner i sängen och titta på de senaste avsnitten av how i met your mother. Det är nog det jag bhöver, egentligen.




 

 


High Five Motherfucker :)


Alltså..

Det finns ju de som har lite speciell stil när de gosar.. Alla har vi våra egenheter?


29/9 -11

Såhär var det. En god gratis latte på uteserveringen på ett italienskt cafe/delishop/restaurang på söder. Servitrisen bjöd på choklad, lovade att komma ut och ta en cigg med oss senare och försvann in igen. Jag glömde nog nämna att servitrisen är en god vän. Sen satt vi stirrandes mitt emot varandra, fånleendes båda två. Hon frågade mumlandes ifall jag ville gifta mig med henne.. Jag blev precis lika nervös som alla som känner mig vet att jag egentligen är alla de gånger jag spelar tuff och självsäker. Svarade ja. Glömde fråga detsamma. Ringar gled på. Jill johnson gick förbi, varpå jag fick impulsen att fråga ifall hon hade lust att sjunga crazy in love för oss. Servitrisen kom ut igen och skrek nu, nu, NU!!! Vi ställde oss avsides för att ta en cigg. Hon rotade i vår påse och fann ett par champagne-flaskor och frågade: ska ni fira något? "Ja" får hon till svar.. "men vaaaad?". "Men vafan, jag såg att du ryckte med handen!!!", drar handen till sig, ger ifrån sig ett litet tjut. Halvskriker grattis. Kramar och säger att hon älskar oss båda. Hon blir tårögd. Älskling blir tårögd. Jag börjar skratta. Sen går vi hem till kusin Milla och poppar bubbel-flaskorna. Bra kväll. Jag är lycklig! Frågor på det?


?

Skulle läsa, fick sällskap. Jag har nu två frågor:

Hur fan lyckas man få en katt så rund?

Och vem har gett henne droger som resulterat i detta euforiska kelsjukerus?

I vilket fall som är det ganska trevligt med kattsällskap.. Är gött sugen på att skaffa mig en egen liten pälsboll!


-

Ibland är inte hösten så tokig iaf. Särskilt inte de gånger då man nyss halsat en latte och sedan ger sig ut på en mysig höstpromenad, med tillhörande lisfilosofier, i trevligt snällskap.




Staplegunned






En helg i bilder

Har haft en väldigt mysig och välbehövlig helg med min kärlek. Synd bara att "all good things must come to an end". Nu sitter hon på tåget tillbaka till sthlm och jag sitter här med en kudde som luktar hennes parfym. Tönt? Jotack, jag vet.. guess that's what love does to ya!



Mysbrunch på hagabadets restaurang


Tog en trip till Naturhistoriska


Siamesiska kalvtvillingar




Saker man lär sig på museum ;)



Det här var tydligen jag.. hmm..




Snygg tjej!


Glad kille






Sjukt nasty. Siamesiska tvillingar från 80-talet.. eller nåt åt det hållet.
Eftersom de inte fick besudla vigd mark genom att begravas konserverade läkaren istället de fullvuxna fostrena och donerade dem senare till museet. Helt sjukt!

Erase/Rewind

Egentligen skulle jag diska, men det var så mycket roligare att dricka kaffe och slösurfa.. fastnade i en massa gamla musikvideos av the cardigans och förundras över hur ung Mange såg ut på den tiden. Var jag så liten när de var stora? Att han hann bli "gammal" (förlåt) bara sådär?

Åh, vad jag saknar Malmö och mina fina kulturarbetare till vänner, eller musiker, eller vad fan man vill kalla dem. Vadsom låter lika flummigt i mina öron. Jag vill sitta på debasers uteservering med en öl i handen och lyssna på bot och bättring med Up The Mountain. Gå på releaseparty, stanna in på småtimmarna och fastna i någon sorts fyllejam (som alltid låter asgrymt while it's happening, men som ingen minns dagen efter).

Saknar även övriga vänner och familj i skåne. Det är tydligen en sådan dag idag! Lille 11:an, syster och mina fina homies. Usch, dags för trip söderut snart?



Nu bjuder vi på lite naket med fina duschvänner.
Badankan Bruno och smygtjocke Hugo <3





Prosit!

So sick, so sick of being tired
And oh so tired of being sick


Sjuk som en kuk, eller hur man än väljer att uttrycka sig. Syster var här med svåger och bebis i släptåg i helgen. Lillkillen (Hugo, inte Emil.. som förvisso också är lillkillen i förhållande till vår ålder, men inte längre yngst i deras lilla trio till familj) hade lyckats dra på sig någon envis förkylning, trodde vi. Det visade sig ett läkarbesök senare att han förmodligen har en släng halsfluss. Men så ser man ett supersnorigt litet ansikte som ler mot en och åkallar uppmärksamhet och tänker "äsch, hans små baciller kan ju inte smitta". FEEEEEL!! Fyfan vad jag har fått lida för pussochkram-kalaset med den lilla bakteriehärden, men det var det värt! nästan iaf. Inte blev det heller bättre för att jag är en jävla idiot som inte förstår att man ska sjukanmäla sig när man inte mår bra.. och definitivt inte boka extrapass. Fy på mig! Men idag är jag iaf hemma.


Har spenderat dagen, helt i linje med mitt sedvanliga självömkande vid sjukdom, nerbäddad under en mysfilt i soffan och läst Bridget Jones´s Diary med Ron Popes senaste skiva rullandes i bakgrunden. Har även lyckats göra en kraftansamling och steka två pannkakor och kan, nog helt ärligt, säga att jag aldrig någonsin konsumerat så mycket te som under den gågna veckan. Har därutöver slösat ett oändligt antal onödiga minutvarv på att fundera över vem f-n det var som lånade min bok "kyssa sammet". Någon? En flatig, något erotisk, roman hade definitivt suttit på sin plats just nu. Är lite trött på att läsa om Jones´s eviga flirtande med Cleaver.. fast det värsta är den fejkade (och dessutom urdåliga) brittiska accent jag skapar i huvudet medans jag läser, bara för att boken råkar vara på engelska och jag råkar ha sett filmerna.


Är nu extremt rastlös efter att ha:
  • zappat igenom och varvat alla kanaler på tvn minst fem ggr, bara för att inse att det endast och enbart går skitprogram under dagtid
  • kollat på en omätlig mängd söta djurbilder (vilket lett till att jag skrivit önskelistor inför jul, som enbart innehåller en massa djurungar.. katter främst!)
  • och sedan råkat driva in på den mer frustrerande sysselsättningen att beskåda lättklädda bilder på min stört snygga flickvän.


Vad gör man nu då?

Får väl ta en promenad med jycken ner till coop och inhandla någon sorts mirakelkur så att jag kan bli frisk å det snaraste. Soppa ska vara bra har jag hört! Eller nej, nu ljög jag.. fan.. förlåt. Men det är det jag är sugen på!





Äsch, jag slänger in en toabild.. bara för att jag kan.

På väg

NU har jag äntligen kommit fram till vad jag vill bli när jag blir stor. Fyfan vilken lättnad! Vägen dit kommer att vara låååååång och svår och stundtals säkert otroligt tråkig, men det kommer att vara värt det i slutändan. Egentligen har jag vetat att det är just detta jag borde utbilda mig till sedan barnsben, varför glömmer man bort sådant på vägen? Önskar att 9-årige lill-ranta kommit och gett mig en käftsmäll med tillhörande visdomsord någon gång under de senaste månaderna då jag våndadts och näst intill dränkt mig själv i framtidsångest. Nu ska jag bara lista ut hur jag ska få allt att gå ihop, men det löser sig säkert :) Det var längesen jag var såhär motiverad till något alls.

Förövrigt jobbar jag fortfarande alldeles för mycket nätter, men efter fredag blir det ändring på det och septembers schema glänser av lite mer humana arbetstider. Då hinner jag förmodligen ha ett liv och njuta av den vackra höstsolen också. Lovely!


Måste även tillägga att söndagspromenaderna på denna sidan stan är något helt annat än in the hood. Visst saknar jag skogen, och jag skulle gissa att även min ludne lille herre till promenadsällskap grämer sig lite över att inte längre kunna jaga älgar i buskagen.. men det är något otroligt rofyllt över en lång promenad längs hamnen. Vatten, what's the hangup? Har varit totalt vattenkåt så länge jag kan minnas, som om strömmarna på något vis hjälper till att föra alla osorterade tankar i hamn och placera dem i lämpliga förvaringsutrymmen i bakhuvudet.






Baby, come back

Då var augusti och skolstarten här.. vilket innebär att min ovana att råka gå hemifrån utan jacka börjar staffa sig och dessutom har jag blivit gräsänkling.. Vettefan hur jag ska lyckas uthärda att ha kärleken på andra kusten hela hösten, men jag roar mig bäst jag kan. Det hela resulterar i att jag blir väldigt frustrerad och rastlös, vilket leder till att jag utforskar min kreativa ådra nattetid (oftast utan att åstadkomma något som helst vettigt). Jag sa till kärleken att jag skulle skriva en komtillbaka-låt.. Tror att hon kanske tänkte att det skulle bli något fint och romantiskt. Men nej nej nej! Jag jobbar inte så!
Såhär blev det:

Och ja, jag VET att det är dåligt.
Det SKA vara det!
Det är ju förfan där charmen ligger :)




När fan blev det höst?

Yep, det är en sån dag.. men vad gör det när man har världens bästa sällskap?



Vi botgör med kärlek, te, bra böcker och mys!










<3






Baby <3

Breath



SÅ SJUKT JÄVLA KUKBRA!


Helskärm, maxad volym, rysningar.. jadå!

Gud vad jag måste hitta mig ett nytt band och dra ut och lira igen..

Gud?

Nackdelen med att bo bredvid en kyrkogård är att det dagliga klockringandet får mig att fundera lite extra ofta på ifall jag borde ha dåligt samvete över min brist på tro och mitt högst okristna leverne, ifall att det skulle visa sig att jag haft fel menar jag. Vad händer om jag dör och den där gud faktiskt finns och är allsmäktig? Han kommer ju med all säkerhet hånskratta åt mig (fast på ett gudomligt ödmjukt sätt) och peka ut vägen till helvetet med hela handen. Det vill man ju inte vara med om! Kanske borde ge det ett ryck och försöka bli kristen igen, fast det försökte jag visserligen förra året.. utan några som helst resultat. Kanske Buddha är mer my kind of guy? Äh, whatever.. skulle läget vara så lär jag förhandla mig upp på ett fluffigt moln när det är dags.

Nu sitter jag och dricker kaffe, till de ljuva tonerna av Breaking Benjamins Breath, mitt i ett renoveringskaos. Har sovit fyra timmar efter att ha packat och skruvat hela dagen i en lägenhet, slipat och målat i den andra och sen jobbat natt på det. Och det är långt ifrån klart känns det som. Fast nu är iaf både hallen och sovrummet färdigmålat, i vardagsrummet är tapeterna rivna och väggarna spacklade. Så det är slipning, målning och sedan köket kvar. Får väl rycka tag i mig själv så att det blir gjort och klart innan helgen. Är det någon som känner att "jag är ju fan riktigt high på det här med att tejpa och måla!", så är det bara att hojta till!



Puss och kram och kläm!




 

 

 

Man kanske borde börja skriva kärleksbrev till alla som betyder ngt?

Ska nog ta och spendera min lediga dag imorgon med att göra det.

En kopp kaffe, en penna och ett block.. låter som en alldeles utmärkt och avkopplande sysselsättning.

Fast nu, nu ska jag krypa ner hos min kärlek som redan ligger och snarkar i sängen.

Livet är lovely när man ständigt jobbar om varandra..


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0