Make damn sure
Ännu en sömnlös natt efter jobb stiger jag ut på min balkong i käppastaden. Betongen är kall mot fotsulorna men det triggar bara mina planer om att inreda (eller kanske utreda?) med trägolv, bambu och växter nu när våren sakta smyger sig på. Ena handen håller ett fast grepp om vinglaset medans den andra för nattens sista cigarett till och från mina läppar och från fickan leder sladden från mp3-spelaren genom mitt öra rakt in i mitt musikaliska medvetande.
Där står jag, halv sex på morgonen och blickar ut över mitt kvarter och den stigande solen som sakta suddar ut nattens alla skuggor. Första raden i låten är slående träffande. "This is morning". Det är ju precis här, i detta ögonblick, som min sömnlöst tankfulla natt övergår till morgon. Tusen tankar fyller mitt sinne. Jag har ständigt förundrats över människans ovisshet i dess inre.
Ofta skulle jag ge vadsomhelst för att vara någon annan, vara med någon annan, någon helt annanstans. Men på senaste tiden har jag vaggat in mig själv i någon sorts acceptans angående allt jag är och varit med om. Skulle inte byta bort det mot något i världen. Dina erfarenheter blir något utav en spegel, det definierar och utformar den person du är. Utan allt detta hade jag säkerligen varit ett svin, vilket gör att jag konstigt nog uppskattar att sviniga folk och händelser drabbat mig.
Just ikväll tänker jag onekligen omotiverat mycket på dig. Det finns något jag måste säga dig, men det går nog inte riktigt att uttrycka i ord. Jag behöver gå fram till dig, ta dig med storm, ge dig en kyss, ett leende och sedan vända ryggen till och gå igen. På det där charmiga sättet som får dig att vilja gå efter. Men det skiljer för många mil.
Jag skulle knappast kalla det kärlek, tror inte heller att det någonsin skulle leda till det. Att säga att det skulle finnas någon sorts känslor är också att överdriva det hela, för detta krävs betydligt mer vetskap om personen i fråga. Men jag kan inte förneka faktumet att jag tappar bort mig i mina administrativa arbetsuppgifter när du invaderar mina tankebanor.
Ciggen, rödvinet och låten tar alla slut samtidigt. Ödet?
Det är iallafall slutfilosoferat för natten och jag inleder den nya dagen med att somna tryggt under mitt duntäcke, i min säng, i min lägenhet här i min del av käppastan.
Där står jag, halv sex på morgonen och blickar ut över mitt kvarter och den stigande solen som sakta suddar ut nattens alla skuggor. Första raden i låten är slående träffande. "This is morning". Det är ju precis här, i detta ögonblick, som min sömnlöst tankfulla natt övergår till morgon. Tusen tankar fyller mitt sinne. Jag har ständigt förundrats över människans ovisshet i dess inre.
Ofta skulle jag ge vadsomhelst för att vara någon annan, vara med någon annan, någon helt annanstans. Men på senaste tiden har jag vaggat in mig själv i någon sorts acceptans angående allt jag är och varit med om. Skulle inte byta bort det mot något i världen. Dina erfarenheter blir något utav en spegel, det definierar och utformar den person du är. Utan allt detta hade jag säkerligen varit ett svin, vilket gör att jag konstigt nog uppskattar att sviniga folk och händelser drabbat mig.
Just ikväll tänker jag onekligen omotiverat mycket på dig. Det finns något jag måste säga dig, men det går nog inte riktigt att uttrycka i ord. Jag behöver gå fram till dig, ta dig med storm, ge dig en kyss, ett leende och sedan vända ryggen till och gå igen. På det där charmiga sättet som får dig att vilja gå efter. Men det skiljer för många mil.
Jag skulle knappast kalla det kärlek, tror inte heller att det någonsin skulle leda till det. Att säga att det skulle finnas någon sorts känslor är också att överdriva det hela, för detta krävs betydligt mer vetskap om personen i fråga. Men jag kan inte förneka faktumet att jag tappar bort mig i mina administrativa arbetsuppgifter när du invaderar mina tankebanor.
Ciggen, rödvinet och låten tar alla slut samtidigt. Ödet?
Det är iallafall slutfilosoferat för natten och jag inleder den nya dagen med att somna tryggt under mitt duntäcke, i min säng, i min lägenhet här i min del av käppastan.
