Open your eyes

Midsommar var galet. Så galet att jag nu lovat mig själv ännu en vit månad. Det hela började med japansk förfest hemma hos mig. Sushi, sake och kareoke, som fan. Jocke var duktig hemmafru och hade fixat käket.. och jag och riche stod för underhållningen på kareoken och lite livemusik. Sedan hookade vi min roskildegitarr, slängde oss på hundrabussen ner mot näset och fick med ett gäng partysugna grabbar på allsång. "Det var en hit att ta med guran!"

Väl nere i skanör blev det party hemma hos andré. Efter ett tag blev grabbarna uttråkade, så vi frågade om de fick hoppa på grannens studsmatta mot att jag spelade en låt för henne. Det fick de minsann! Och låten var så pass uppskattad att jag fick spela på scenen de hade i trädgården, så jag stal en elgitarr från bandet, steg upp och drog med hennes gäster på allsång. Mycket allsång denna kväll alltså. Någonstans vid det laget blev jag för full för att minnas hur kvällen därefter förlöpte. Ngt svagt minne av fyllekräng i form av tusen mackor, toplessbadande i krullans pool och tre pers i en alldeles för liten säng har jag dock. Dagen efter mådde jag som jag förtjänade, så det blev en massa eva & adam och skitsnack i jeckas soffa. Alla var för sega för att röra sig överhuvudtaget.

Ikväll har det däremot varit en massa jobb, vilket det kommer att bli hela veckan. Och eftersom jag aldrig kan sova om nätterna ska jag ut med min natthomie, Gabi, och spela gitarr på stranden nu.. romantiskt värre! haha ;) palla oss.

Godnatt sverige!

knet.

I say: You need to eat
She says: I'll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I'll be dead


I'm losing you
I'm aware of the words I'm using
Losing you...
If you really have to know
I'm sorry but I have to let you go

You'll ask for me

I'm breaking my back just to know your name
But heaven ain't close in a place like this


Njae, riktigt sådär illa är det väl inte. Men min rygg dödar verkligen mig ikväll. Trots alla karatefyllor som resulterade i minnesluckor nere på Mallis lär jag inte glömma hur förbannat ont jag hade den där dagen då jag satt helt handlingsförlamad och kallsvettades på balkongen i smärtor. Hoppas att det inte är på väg åt samma håll denna gången, men att det idag känns värre än igår är inget bra tecken. I guess?

Har iaf fått för mig att jag nu ska ta tag i mitt liv som jag med jämna mellanrum blir så brutalt rastlös över. Nr 1 blir då att utnyttja mitt frikort hos sjukgymnasten för att laga rygghelvetet, att jag inte tog tag i det när jag fick reda på att jag hade skador för flera år sedan? Utöver det bör jag börja träna på allvar. Lämplighetsansökningen till lumpen är ifylld och signerad och nu väntar jag bara på besked. Skulle ju kännas mindre bra att bli kallad till mönstring i helt otränat skick. Nej skärpning.nu!

Har även varit asgrym och gjort upp en budget för min vardagsekonomi som inkluderar ett visst sparande. Denna ska hädanefter följas till punkt och pricka! utan undantag! (Who the fuck am I kidding? Ser det ut som jag kan säga nej när det bjuds in till dyra drinkar i såft sällskap en tisdagskväll på lilla torg?)

Äh, wtf.. jag ska göra mitt bästa och den viktigaste regeln för mitt nya framåtsiktande jag lär hållas. Inga jävla kvinnor framöver! Jag mår fruktansvärt bra när jag gör allt för min egen skull, men så fort jag låter någon krypa, om ens så lite, under mitt skinn ändras plötsligt allt. Jag blir besviken på mig själv, sabbar det och sedan står man där heartbroken, by own fault, igen. Nej icke.

Det är jag, gitarrerna och mina egenpåhittade regler hädanefter.. och några vänner förstås.

Fast just nu är det kudden som gäller...

..Och lite the killers, roskilde 07 <3

I'm coming out of my cage
And I've been doin' just fine
Gotta gotta be down
Because I want it all
It started out with a kiss
How did it end up like this?
It was only a kiss
It was only a kiss

I never

So far away

Klockan börjar närma sig fem och som vanligt har jag inte sett en skymt av john blund. Var fan håller mannen hus egentligen? Och när gick min dygnsrytm sönder så totalt undrar jag då?

Efter att ha legat hemma med feber hela dagen var jag sinnesjukt rastlös, så när gabi frågade om jag ville med ut och cruisa lite i blatte-bmw:n var jag inte alls svår. Vår "lilla runda" blev dock en ganska lång runda till lödde (av alla jävla ställen) för att jag hört rykten om att där fanns en dam som bjöd på ananaspaj. Sagt och gjort, vi drog ut på motorvägen och pajen var verkligen värd besväret.. Helt sinnesjukt god! Och så mkt har jag inte skrattat på ett tag.

Väl hemma igen hittade jag en röra av grejer som pappa lämnade till mig tidigare idag eftersom de rensat ut hela lägenheten när syrran o emil flyttade. Det är helt sjukt vad mkt minnen jag gömt och glömt i landskrona. Och jag måste erkänna att det kändes lite när jag fann en ful ram, med ännu värre bilder på oss, i en utav lådorna. Men känslan släppte ganska omgående då jag insåg att det var hundra år sedan och ingen utav oss är de personerna längre.

Nu ligger jag dock åter i sängen. Med Gabi på msn, Butch Walker i örat och tankarna flera mil härifrån.

Och på tal om butchan.. det är han som säger det bäst:

I can't find the words 'cause I lost them the minute
They fell out of my mouth, yeah it's love and I'm in it

Sober

Vaknade imorse av att sängen plötsligt förvandlats till ett hav av kallsvettningar. Febern slog till igen och halsen känns något liknande en kaktus. Är sjukt sliten sedan Magaluf-resan, men inte blev det mycket sömn inatt iallafall.. Av någon konstig anledning drömmer jag sinnesjukt skrämmande drömmar varje gång jag blir småkrasslig. Tillslut vågade jag knappt somna om och jag önskade att någon låg bredvid och kunde hålla om mig.

Efter en eftermiddag av iprenknarkande och matlagning är det snart dags att bege sig mot jobb för första gången på nästan två veckor. Hoppas att det blir en bra kväll, kan verkligen behövas. Är rätt förvirrad över det mesta för tillfället, vilket inte direkt håller humöret på topp. Vill ha ett nytt jobb, utbildning, nytt boende, en ny stad och nya ansikten. Inte heller blir det bättre av att jag verkar vara offret för mångas fylle- eller "jagkännermigensammittinatten"-samtal och sms. Visst, det är alltid fint att höra att folk håller av en, men helst i nyktert tillstånd och inte bara när de ensamma nätterna blir för långa. Kom och ta mig med storm en tisdag eller onsdagseftermiddag, men inte varje gång alkoholen slått till i känslokanalen.

Är trött, irriterad och blir rastlös av alla vardagsrutiner.
Skulle verkligen behöva dina skulderblad mot min bröstkorg inatt.



Is it me or is this over?
As I got sober I watched you fade away


RSS 2.0