Vaknade imorse av att sängen plötsligt förvandlats till ett hav av kallsvettningar. Febern slog till igen och halsen känns något liknande en kaktus. Är sjukt sliten sedan Magaluf-resan, men inte blev det mycket sömn inatt iallafall.. Av någon konstig anledning drömmer jag sinnesjukt skrämmande drömmar varje gång jag blir småkrasslig. Tillslut vågade jag knappt somna om och jag önskade att någon låg bredvid och kunde hålla om mig.

Efter en eftermiddag av iprenknarkande och matlagning är det snart dags att bege sig mot jobb för första gången på nästan två veckor. Hoppas att det blir en bra kväll, kan verkligen behövas. Är rätt förvirrad över det mesta för tillfället, vilket inte direkt håller humöret på topp. Vill ha ett nytt jobb, utbildning, nytt boende, en ny stad och nya ansikten. Inte heller blir det bättre av att jag verkar vara offret för mångas fylle- eller "jagkännermigensammittinatten"-samtal och sms. Visst, det är alltid fint att höra att folk håller av en, men helst i nyktert tillstånd och inte bara när de ensamma nätterna blir för långa. Kom och ta mig med storm en tisdag eller onsdagseftermiddag, men inte varje gång alkoholen slått till i känslokanalen.

Är trött, irriterad och blir rastlös av alla vardagsrutiner.
Skulle verkligen behöva dina skulderblad mot min bröstkorg inatt.