tear your heart open

Ibland funderar jag så mycket att jag tror att mitt huvud vilken sekund som helst kommer att trilla av, alternativt drabbas av kortslutning pga överbelastning. Antar att det är det som händer när jag utan anledning börjar stamma.. jag stammar inte! :P

Idag har jag iaf sett framåt, försökt lista ut vilka vägar som leder vart och vilken av dem jag helst färdas på. Förr var en av mina drömmar att utforka hela världen, lära känna nya kulturer och gå vilse i främmande länder, för att lära känna mig själv innan och utantill. Jag kände ett starkt behov av att ständigt lära mig nya saker och alltid veta precis vart jag har mig själv vid alla tillfällen.

Men kände man redan till alla sina sidor hade det inte funnits någon utmaning i att lyckas agera rätt när man finner sig själv i nya situationer.. och det är väl lite det som är drivkraften i att lära sig nya saker, enligt min mening. Så vilken jävla tur det är att vi ibland framstår som främlingar, även för oss själva. Vart skulle man annars hitta tjusningen i att uppleva nya saker?

Äh, jag har noll koll på vad jag pratar om egentligen. Tror jag behöver ett glas rött för att lista ut meningen med allt.

Och nu bränns lasagnen snart!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0