Skrev mer eller mindre en roman, tryckte på delete och klottrade på traditionellt vis istället. Ändå har inte tio procent av det som händer i huvudet lyckats fastna på pappret. Om det fanns ett sätt att dra fram och räta ut alla tankar och sedan använda någon sorts verbal autotune-funktion för att få struktur på det hela tror jag att jag skulle kunna få ihop lyrics till ett fullängdsalbum just precis nu.

Förövrigt är jag sådär galet höstigt kelsjuk som man bara kan bli när kombo flytt till flickvän och man själv bäddat ner sig i soffan med favoritbanden som soundtrack, tända ljus i hela lägenheten, höstblåsten utanför fönstret och den där speciella någon alldeles för många mil bort. Vill ha en hals att gräva in ansiktet i och en axel att somna på. Tur att man då har en lika kelsjuk hund vars specialitet råkar vara att kramas. Bättre än inget substitut alls, eller?