So far away

Klockan börjar närma sig fem och som vanligt har jag inte sett en skymt av john blund. Var fan håller mannen hus egentligen? Och när gick min dygnsrytm sönder så totalt undrar jag då?

Efter att ha legat hemma med feber hela dagen var jag sinnesjukt rastlös, så när gabi frågade om jag ville med ut och cruisa lite i blatte-bmw:n var jag inte alls svår. Vår "lilla runda" blev dock en ganska lång runda till lödde (av alla jävla ställen) för att jag hört rykten om att där fanns en dam som bjöd på ananaspaj. Sagt och gjort, vi drog ut på motorvägen och pajen var verkligen värd besväret.. Helt sinnesjukt god! Och så mkt har jag inte skrattat på ett tag.

Väl hemma igen hittade jag en röra av grejer som pappa lämnade till mig tidigare idag eftersom de rensat ut hela lägenheten när syrran o emil flyttade. Det är helt sjukt vad mkt minnen jag gömt och glömt i landskrona. Och jag måste erkänna att det kändes lite när jag fann en ful ram, med ännu värre bilder på oss, i en utav lådorna. Men känslan släppte ganska omgående då jag insåg att det var hundra år sedan och ingen utav oss är de personerna längre.

Nu ligger jag dock åter i sängen. Med Gabi på msn, Butch Walker i örat och tankarna flera mil härifrån.

Och på tal om butchan.. det är han som säger det bäst:

I can't find the words 'cause I lost them the minute
They fell out of my mouth, yeah it's love and I'm in it

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0