Goder morgon!

Inatt blev det, som uträknat, alldeles för få timmar sömn. Mr Kinney & co fick hålla mig sällskap då jag egentligen borde ha snarkat som en liten gris. QAF alltså.. kan vara den bästa serien på åratal och ändå missade jag den när den gick på tv.

Befinner mig nu på tåget, som hade olagligt tidig avgång, mellan Göteborg-Hässleholm. Har rödsprängda svidande ögon, cement i huvudet och gäspar ikapp med resten av resenärerna som också valt att gå upp med tuppen. Men det är helt okej. Livet känns trots allt ganska fint. För sittandes här, sipprandes på min halvljumna latte, filosoferar jag mest över allt bra som just den här resan har att erbjuda.

När jag anländer i Hässleholm om två timmar blir det lätt briefing över dagens upplägg och sedan sätter vi igång att jobba med det jag älskar allra mest. Att lära ut musik. Känns sjukt bra! Senare under dagen ska jag hämta min nya sångmic och ikväll får jag äntligen träffa min kära jycke igen. Vi har haft en kort paus från varandra då min fot inte riktigt varit i skick för längre promenader de gångna dagarna. Men nu släpper jag honom inte ur sikte igen! Det finns få som har så mycket kärlek att ge som min lätt retarderade ludna vän.


Ibland..




Så händer det att jag blir alldeles förälskad i denna unga dam..
Men det är inget vi talar högt om.



Ha nu världens bästa veckoslut,
det tänker iaf jag ha!

Kommentarer
Postat av: Emma Gertsson

Åh då e du ju inte långt ifrån mig ;)

2010-11-03 @ 07:38:53
Postat av: k-s

asså QAF, ranta jag lider redan med dej när du inser att du sett sista avsnittet! jag har sett om serien fera gånger nu och det är fortfarande lika bra och jag blir bara kärare och kärare i brian...mmm...vilken man!

2010-11-03 @ 09:03:01
URL: http://dancingfairyfairy.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0