retardation

Ibland känns det som att jag håller på att bli galen, tokig och efterbliven. Allt på en och samma gång! Idag är ibland. Den gångna natten placerar sig på en stadig plats på tio-i-topp-listan över icke önskvärda erfarenheter, bland en massa andra obehagliga upplevelser. Vilket i sin tur lett till att jag nu erfarit hur det känns att se göteborg genom en zombies ögon, för jag kan tänka mig att det är ungefär sådär de känner sig. De zombiesar jag sett (på film, tro minsann inte att jag nu lider av vanföreställningar och är av åsikten att de faktiskt finns bland oss) har iaf sett ut att följa ett väldigt långsamt rörelsemönster, vara mer eller mindre IQ-befriade och ge ifrån sig konstiga stönande/grymtande ljud. Yes, det har varit dagens Ranta i ett nötskal.

Jag är trött och jag behöver tid hos min kära moder i Skåneland.

Förövrigt flyter livet på ganska fint. Jobbet går bra, musiken sprudlar och jag har en väldigt fin och hårig karl som håller mig sällskap i vått och torrt. Det är ömsesidig kärlek definierat!



Två favoritpojkar på en och samma gång. Bra skit! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0